Förklaringar till ord och begrepp som förekommer på Bromangymnasiet och inom gymnasieskolans verksamhet.
A | B | C | D | E | F | G | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V
X | Y | Z | Å | Ä | Ö
Ansvar
Vi vill stimulera eleverna till att själva vilja ta ansvar för sin utbildning och aktivt bidra till en meningsfull tillvaro. Goda kunskaper skapar trygghet och en stark framtidstro. Bromangymnasiet vill vara - din språngbräda in i framtiden!
Mål med utbildningen
Vi förutsätter att du har valt, sökt och kommit in på en utbildning som du VILL gå. Då måste du även ta ansvar för dina studier och motivera dig själv – d v s bestämma dig för att klara av studierna!
- Det är viktigt att göra en handlingsplan för studierna. Finns det kurser jag vill eller bör satsa extra mycket på? Varför? Vad vill jag satsa på efter gymnasiet?
- Motivera dig att läsa efter planen – tänk på målen för de olika kurserna. Tänk på att göra saker idag och nu – inte igår eller imorgon. GÖR något istället för att ångra det du INTE har gjort!
- Ha en positiv attityd till studierna – välj stödjande kompisar, en bra
studiemiljö, uppmuntra och belöna dig själv när du lyckas.
- Utveckla din studieteknik – bearbeta det du läser, gör anteckningar, ställ frågor, repetera, läs under hela kursen – inte bara inför proven.
APU - Arbetsplatsförlagd utbildning
- APU ingår i alla nationella program med yrkesinriktning.
- APU ingår inte inom estetiska-, media- och kommunikation, teknik-, naturvetenskapliga- och samhällsvetenskapliga programmen.
- APU omfattar minst 15 veckor på en arbetsplats utanför skolan och utgör minst 15 procent av den totala undervisningstiden på programmet.
Arbetslag
Inom de olika programmen är lärarlagen uppdelade i arbetslag.
A | B | C | D | E | F | G | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V
X | Y | Z | Å | Ä | Ö
B
Behörighet, till gymnasieskolan
För att kunna bli antagen till ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan måste eleven ha slutfört årskurs 9 i grundskolan med minst betyg G (godkänt) i svenska, engelska och matematik.
Behörighet till högskolan
Man måste ha vissa förkunskaper för att vara behörig inför antagningen till en utbildning på grundnivå på universitet eller högskola. Det finns två olika typer av behörighet, grundläggande och särskild.
Betyg
Eleven får betyg på varje avslutad kurs och på projektarbetet i gymnasieskolan. Betygen ges i skalan:
- Icke godkänt, IG
- Godkänt, G
- Väl godkänt, VG
- Mycket väl godkänt, MVG
Observera följande rubrik på din studieplan "Ej betygsatta kurser där slutdatum är passerat". Om den förekommer på studieplanen ska det kontrolleras omgående.
Att "läsa upp" gymnasiebetyg
- Om du har fått betyget IG på en kurs har du under hela din gymnasietid rätt att tentera kursen eller delta i undervisning för att få mer kunskaper och nå minst betyget G.
- Detta gäller ej om du fått betyget G eller VG.
- Då du avslutat gymnasieskolan kan du ansöka om att få tentera kurser via Komvux, oavsett vilket betyg du fått tidigare. Det kallas särskild prövning och du betalar per kurs och tentamen.
Betygskriterier
För att få ett visst betyg på en kurs ska eleven uppnå kursmålen. Kursmålen bedöms efter nationellt fastställda betygskriterier.
Bromangymnasiets själ - VÄRDEGRUNDSARBETE
Våra gemensamma värderingar har konkretiserats i ett antal begrepp som ska leda oss i vardagsarbetet. Samtal kring innebörden av begreppen ska återkommande tas upp i våra olika möten. Umgängesklimatet på skolan är beroende av att dessa begrepp fungerar i våra vardagliga relationer såsom - ansvar, lärande, sedd & hörd, kommunikation, empati, uppmuntran, sunt förnuft, ödmjukhet, utmaningar, hänsyn och engagemang. Bromangymnasiet ska vara din mötesplats och språngbräda in i framtiden. Våra beslut och vårt bemötande ska präglas av denna vision.
A | B | C | D | E | F | G | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V
X | Y | Z | Å | Ä | Ö
Café HP
På plan 2 finns Café HP, en cafeteria med ett brett utbud, som är öppen
måndag - torsdag 09:00 – 15:00 fredag 09:00 - 14:00.
Det är Handelsprogrammet som driver och ansvarar för cafét och dess verksamhet. Intäkterna går till en caféfond som fördelar vinsten. Bl.a. går en del av de insamlade medlen till en Italienresa för HP-eleverna i år 3.
A | B | C | D | E | F | G | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V
X | Y | Z | Å | Ä | Ö
Diakon
Bromangymnasiet har en skoldiakon från Svenska kyrkan som kommer hit för att möta de elever som önskar det. Hon heter Eva Russ Stenberg,
070-276 59 49, eva.russ@svenskakyrkan.se, eva.russ.stenberg@edu.hudiksvall.se
Diakoni kallas ibland ”tro i handling” – att finnas till hands, bry sig om och vara intresserad av människor, att ha möjlighet att ta sig tid när en människa behöver råd och stöd. I det diakonala arbetet är tilltron till alla människors inneboende resurser självklar.
Diakonen ska försvara människors rätt, stå på de förtrycktas sida och uppmuntra och frigöra Guds folk till det som är gott, så att Guds kärlek blir synlig i världen.
De orden uttalas alltid när diakoner vigs till tjänst i Svenska kyrkan. Det låter högtidligt och samtidigt allvarligt, krävande men också utmanande.
Digitala skolan
Bromangymnasiet har nya ljusa, moderna och fräscha lokaler.
Under åren 2002-2005 genomfördes en omfattande och uppfriskande ombyggnation, där själva entrén är vida känd för sin praktfulla och aktningsvärda utformning.
Tillgänglig teknik: Datorer, Webbkameror, Kopiering, Videokonferens, Fax, Trådlöst internet
Annan utrustning: Tablet-PC, Tryck-känslig skärm (e-plus), Projektor i taket.
Toppmodern digital utrustning fördelat på;
- 700 - 800 datorer
- 15 - 16 datasalar
- 12 st Smartboards
- 20 st klassrum med projektorer och datorer.
- Videokonferensutrustning i samband med utbytesstudenterna f.n. med elever i England. På sikt ska Broman även ha kontakt med Spanien och Italien.
Aulan och hörsalen har dator, projektor och sladdlösa mikrofoner. Salarna är även till uthyrning.
A | B | C | D | E | F | G | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V
X | Y | Z | Å | Ä | Ö
Ej betygsatta kurser där slutdatum är passerat
Om rubriken och fältet förekommer på studieplanen ska det kontrolleras omgående.
Elevhälsan på Bromangymnasiet
Elevhälsans arbete är inriktat på att stödja och hjälpa elever för att åren på Bromangymnasiet skall bli så bra som möjligt. I elevhälsan ingår skolsköterskor, kuratorer och specialpedagog. Det finns även tillgång till skolläkare och skolpsykolog.
- Tid hos skolsköterska, kurator och specialpedagog kan bokas via personligt besök, telefon eller e-post.
- Tid till skolläkare bokas via skolsköterskan.
Du kan vända dig till oss om hälso- och livsstilsfrågor, medicinska frågor, när kraven blir för många, personliga problem, droger, krissituationer, problem i skolan, relationsproblem, sex och samlevnad eller svår hemsituation.
På Bromangymnasiet har vi en elevhälsa bestående av både skolsköterskor, kuratorer och en specialpedagog. Du finner oss på plan 2 innanför biblioteket. Vår socialpedagog sitter på plan 3 tillsammans med en av våra kuratorer.
Elevskåp
Varje elev disponerar ett elevskåp för förvaring av böcker och ytterkläder - förvara inte några värdesaker i skåpet. Lås till dessa skåp får eleverna hålla med själva. Elever får inte byta skåp utan att meddela vaktmästaren. Elev som byter program eller klass får nytt skåp genom vaktmästaren.
Elevrådet
Elevrådet har till uppgift att tillvarata elevernas intressen. Styrelsen lämnar närmare information.
Elevvårdskonferens, EVK
För behandling av elevvårdsfrågor skall det finnas en elevvårdskonferens. Ledamöter i elevvårdskonferensen är rektor, företrädare för elevvården, berörd mentor och annan berörd personal. Elevvårdskonferensen får tillåta att andra än ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena. Rektor eller den rektor utser är ordförande. Vid sammanträdet förs protokoll.
A | B | C | D | E | F | G | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V
X | Y | Z | Å | Ä | Ö
Fristående gymnasieskola
Jämsides med det offentliga skolväsendet i Sverige finns det så kallade fristående skolor. De har en annan huvudman (ägare) än de som anordnas av kommun eller landsting. De fristående skolorna ska godkännas och står under tillsyn av myndigheten Skolinspektionen. Utbildningen vid fristående skolor ska motsvara den utbildning som den kommunala skolan ska ge.
Frisökning
Även om samma utbilding finns i hemkommun, så får en elev lov att gå på en annan gymnasieskola i en annan kommun, i mån av plats, fr.o.m. den 1 januari 2008.
Frukost
För elever, om så önskar, finns möjlighet att äta frukost för självkostnadspris i skolans matsal mellan kl 07:30 – 09:30 .
På plan 2 finns Café HP, en cafeteria med ett brett utbud, som är öppen
måndag - torsdag 09:00 – 15:00 fredag 09:00 - 14:00.
FRÅNVAROANMÄLAN ELEVER
Elev anmäler frånvaro via knapptelefon enligt följande:
Ring 0515-77 70 29, före kl 12:00 varje sjukdag.
- Knappa in elevens personnummer korrekt.
- Frånvaroanmälan görs för en heldag i taget.
- Ringer man efter kl 12:00 registreras frånvaron för följande dag.
FRÅNVARO
- KONTAKT MED MENTOR
Elev som går hem under dagen anmäler detta personligen till sin mentor eller till den lärare han haft eller skall ha. Undantagsvis lämnas skriftligt meddelande till mentorn.
Mentor ansvarar för att följa upp frånvaron varje vecka och att boka tid och lämna frånvarosammanställningen till rektor. Eleven skall samtidigt få ett utdrag ur närvaroprogrammet där det tydligt framgår vilka lektioner som de inte är registrerade på.
Skola24 - Information kring elevers frånvaro i gymnasieskolan
Vårdnadshavare ska kontaktas vid olovlig frånvaro. Om en elev under 18 år utan giltig anledning uteblir från skolarbetet skall rektor se till att en kontakt upprättas mellan skolan och elevens vårdnadshavare.
Om du som vårdnadshavare vill ha tillgång till närvaroprogrammet Skola24, så lämnar du bara ditt namn, personnummer och e-postadress till ansvarig mentor, så kommer du att tilldelas en inloggning till tjänsten. Logga in på Skola24
- KONTAKT MED ELEVHÄLSAN
Elev som är sjuk eller borta mer än fem skoldagar i följd skall hålla kontakt med skolsköterskan.
- KONTAKT MED REKTOR
Den elev som uteblir från undervisningen utan giltig frånvaro vid tre tillfällen skall kallas till ett samtal med ansvarig rektor.
- INFORMATION FRÅN SKOLVERKET
Information kring elevers frånvaro i gymnasieskolan »
Fullständigt program
Studietiden är normalt på tre år. En gymnasiestuderande ska då ha fått tilldelat sitt betyg och medverkat i kurser som motsvarar 2500 gymnasiepoäng.
Förlängd undervisning
Om det finns särskilda skäl kan en elev få studera vid ett nationellt program under längre tid än 3 år. För mer information kontakta din studievägledare.
A | B | C | D | E | F | G | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V
X | Y | Z | Å | Ä | Ö
Garanterad undervisningstid
Garanterad undervisningstid är 2180 timmar på ES, NV, SP, MK (Media & kommunikationsprogrammet) - SMSP och 2430 timmar för övriga nationella program. 1 timme = 60 minuter.
Genomsnittlig betygspoäng
Vikt för betygen är IG=0, G=10, VG=15, MVG=20. Summan av betygen divideras med totalpoängen av de olika betygsatta kurserna.
Gymnasiepoäng
Gymnasiepoängen visar omfattningen av en kurs. En fullständig utbildning på ett program omfattar 2500 poäng. Den normala studietiden är tre år, eller ca 100 veckor, vilket innebär i genomsnitt 25 gymnasiepoäng per vecka. En veckas heltidsstudier motsvarar således i genomsnitt 25 gymnasiepoäng. Poängen är inte en beräkning av undervisningstiden. En och samma kurs kan t. ex. ha helt olika undervisningstid på olika program.
Garanterad undervisningstid är 2180 timmar på ES, NV, SP, MK (Media & kommunikationsprogrammet) - SMSP och 2430 timmar för övriga program.
A | B | C | D | E | F | G | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V
X | Y | Z | Å | Ä | Ö
Individuellt program
Det individuella programmet ska förbereda elever inför ett nationellt program. En stor del av utbildningen på de individuella programmen sker inom PRIV, programinriktat individuellt program.
- IV är till för elever som saknar de förkunskaper som krävs för att vara behörig till ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan kan välja IV.
- IV-programmet är även till för de elever som inte kommit in på det program de önskar eller känner sig osäker på sitt val.
Individuellt val
I det individuella valet får eleven välja fritt bland de kurser som skolorna erbjuder. Alla elever får göra individuella val av kurser på sitt program, minst 300 gymnasiepoäng.
Information om olika valmöjligheter i gymnasieskolans årskurs 2 och 3 samt om individuellt val för årskurs 1-3 ges under hösten, utom språk och specialidrott, som det informeras om redan i grundskolans årskurs 9.
Individuell studieplan
I den individuella studieplanen finns alla kurser som du kommer att läsa. Den är till för att du skall kunna planera dina studier och veta vad som ingår i programmet. Du kommer successivt att komplettera den efter hand som du gör olika val.
- Vad är den individuella studieplanen?
Den individuella studieplanen är en förteckning över alla de kurser som ingår i en elevs gymnasieutbildning – kärnämneskurser, karaktärsämneskurser, projektarbete, valbara kurser och kurser inom det individuella valet. Totalt ska förteckningen omfatta kurser för 2500 p. Den förändras under hela studietiden – kurser blir betygsatta, man väljer valbara kurser och kurser inom det individuella valet osv.
- Kurserna redovisas under tre huvudrubriker:
1. Avslutade kurser
Kursen är avslutad och eleven har fått betyg.
2. Pågående kurser
Kursen pågår och eleven har ännu inte fått betyg.
3. Planerade kurser
Kursen kommer att påbörjas i t ex åk 3.
- Ej betygsatta kurser där slutdatum är passerat
Här finns kurser som ska vara avslutade och betygsatta. Om så är fallet ska det kontrolleras omgående eftersom det ej bör förekomma på sammanställningen.
- Hur kan man använda den individuella studieplanen?
Den individuella studieplanen är ett hjälpmedel för att kontrollera att studierna sker enligt programtimplanen. Både elever, mentorer, lärare och övrig personal får en överblick över vilka kurser som ska läsas och hur studierna framskrider. Det är därför oerhört viktigt att alla förändringar i den individuella studieplanen kontinuerligt registreras så att studieplanen verkligen visar det faktiska läget.
- Vem kan använda den individuella studieplanen?
Eleverna
För att hålla koll på sin egen studiesituation.
Mentorerna/klassföreståndarna
Använder den kontinuerligt och speciellt i samband med utvecklingssamtal med eleverna.
Studie- och yrkesvägledarna
Vid samtal om elevernas studiesituation.
Rektorsassistenterna
När de registrerar uppgifter inför kommande slutbetyg.
- När ska man använda den individuella studieplanen?
Kontinuerligt under hela gymnasietiden, bör både elever, mentorer, lärare och assistenter kontrollera att studieplanen överensstämmer med den verkliga studiesituationen.
Vid ändrat val av kurser under utvecklingssamtalet med mentor, samtal med en lärare, vid vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledare eller vid en sista kontroll under höstterminen i åk 3.
- Vad blir resultatet av den individuella studieplanen?
När en elev avslutar sin gymnasieutbildning och har läst och fått betyg på kurser motsvarande totalt 2500 poäng överförs alla kursbetyg till ett SLUTBETYG, där samtliga kurser och betyg finns införda. På detta slutbetyg anges om eleven läst reducerat, fullständigt eller utökat program. Förutsatt att eleven har minst betyget G på 90% av dessa kurser (= 2.250 poäng) ger detta slutbetyg generell behörighet för högskolestudier.
Om en elev INTE läst och fått betyg på kurser motsvarande minst 2500 poäng (undantag reducerat program) får eleven ett SAMLAT BETYGSDOKUMENT. Detta ger INTE behörighet för högskolestudier utan då måste eleven först läsa in kompletterande kurser på KomVux för att istället få ett slutbetyg därifrån.
- Från vem får man den individuella studieplanen?
Mentorer/klassföreståndare kan be att få den individuella studieplanen för sin grupp/klass från resp. assistent. Alternativt kan man be studie- och yrkesvägledarna.
Inforum hos SYV - Studie- och yrkevägledarna
Ibland kan det vara svårt att veta vad man vill. Då hjälper en studie- och yrkesvägledare dig till att sätta upp mål, att ringa in och rangordna olika alternativ. Vi hjälper dig att hitta information, både då det gäller din nuvarande utbildning och framtidens alternativ.
Du är välkommen till skolans "Inforum" på plan 2 hos Studie och yrkesvägledarna. Hos oss kan du söka information om bl a KomVux, folkhögskolor, högskolor/universitet, KYutbildningar, studier och arbete utomlands, yrkesvägar, arbetsmarknad, behörighet mm.
Inriktning
Under år 1 väljer elever en inriktning inför år 2. På de flesta programmen finns det olika inriktningar att välja mellan. Man läser en inriktning för att fördjupa sig inom det området. Se även Nationell inriktning och Lokal inriktning.
Internationalisering
Internationalisering innebär anpassning till och samarbete mellan flera nationer. Inom teknik och kultur innebär internationalisering att man skapar förutsättningar för samarbete och förståelse mellan nationerna.
Bromangymnasiet har under många år arbetat med internationalisering.
Skolan har en bred erfarenhet och omfattande verksamhet internationellt inom de olika programmen.
Besök gärna de olika programsidorna för att se vilka program som arbetar med internationella kontakter. Läs gärna mer om ämnet under fliken [Internationalisering] på vår första sida.
Elever kan bl.a. göra en utlandspraktik om de önskar det.
IT-Support
Kontakta din lärare vid felanmälan, så att han/hon kan ta kontakt med Fiberstaden AB för IT-support. Fiberstaden AB är ett kommunalt bolag bildat av Hudiksvalls kommuns före detta stadsnätsavdelning och IT-avdelning.
A | B | C | D | E | F | G | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V
X | Y | Z | Å | Ä | Ö
Jämförelsetal
Vid sökning till högskolan räknar man siffervärdet för varje betyg som multipliceras med kursens gymnasiepoäng. Detta sammanlagda betygsvärde divideras med poängsumman av de betygssatta kurser som ingår i slutbetyget, IG=0, G=10, VG=15, MVG=20. Jämförelsetalet kan vara maximalt 20. Från antagningen 2010 kan 2,5 så kallade meritpoäng läggas till jämförelsetalet. Maximalt jämförelsetal blir då 22,5.
A | B | C | D | E | F | G | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V
X | Y | Z | Å | Ä | Ö
Karaktärsämne
Karaktärsämnen är ämnen/kurser som är speciella för programmet. De ger programmet dess karaktär och inriktning. För att se vilka ämnen som är karaktärsämnen på de olika programmen, se programstrukturen för de olika programmen.
Klasskonferens
Konferensen diskuterar elevernas studieresultat och skolgång. Lärare, rektor och elevvårdspersonal deltar i klasskonferenserna.
Klassföreståndare
Klassföreståndaren är klassens brevbärare och ansvarar för att klassen får den information den ska ha.
Klassråd
Enligt Gymnasieförordningen 4 Kap, § 3-4 skall det för varje klass finnas ett klassråd.
- Klassrådet består av samtliga elever i klassen och deras klassföreståndare.
- Klassrådet ska behandla sådant som är av gemensamt intresse för klassens elever till exempel frågor som handlar om arbetsmiljö, trivsel, planering och undervisning.
- Protokoll förs och lämnas en gång per månad till rektor.
Kommunal gymnasieskola
Varje kommun har ansvar för att erbjuda gymnasieutbildning till sina kommuninvånare. De flesta kommuner har en gymnasieskola som kan erbjuda både nationella, specialutformade och individuella program.
Kontaktman
I varje klass utses en kontaktman och ställföreträdande som kontaktar receptionen om lärare inte infunnit sig till lektion, samt vidarebefordrar meddelanden till klassen som kommit i klassfacket.
Kunskapskontroll
Under samma dag får inte mer än ett skriftligt prov ges i en klass (grupp). Under en vecka får högst tre skriftliga prov ges. Arbetslag som avser att ge skriftligt prov skall i god tid meddela eleverna och samråda med klassen så att en jämn fördelning erhålles.
Kurs
Alla ämnen i gymnasieskolan är indelade i kurser som ofta bygger på varandra. En A-kurs är grundnivån och i vissa ämnen finns det kurser ända upp till E-nivå. Varje kurs ger gymnasiepoäng på mellan 50 och 200 (i undantagsfall fler) poäng.
Kurser och poäng
De allra flesta ämnena delas in i kurser, från A till högst E. Kurserna är olika långa och mäts i poäng. Matematik A är t ex 100 poäng men Religion A är 50 poäng. Innehållet i respektive kurs är detsamma oavsett vilket program du läser. Matematik A har samma innehåll på Teknikprogrammet som på det Samhällsvetenskapliga programmet men man läser kursen i olika takt (= på olika lång tid).
Kurskod
För alla nationella kurser finns nationellt fastställda kurskoder.
Kursplan
För varje kurs finns en kursplan där kursens mål framgår. Skolverket fastställer kursplaner för nationella kurser. För lokala kurser är det den lokala skolhuvudmannen som fastställer kursplan.
Kärnämne
Kärnämnen är de kurser och gymnasieämnen som ingår inom alla program. Tillsammans utgör de totalt 750 poäng.
- Svenska/Svenska som andra språk A+B 200 poäng
- Engelska A 100 poäng
- Matematik A 100 poäng
- Samhällskunskap A 100 poäng
- Religionskunskap A 50 poäng
- Naturkunskap A 50 poäng
- Estetisk verksamhet 50 poäng
- Idrott och hälsa A 100 poäng
A | B | C | D | E | F | G | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V
X | Y | Z | Å | Ä | Ö
Lokal inriktning
Om det finns ett särskilt behov av kunskap i kommunen kan en kommun göra en lokal inriktning på ett nationellt program. Se även Nationell inriktning.
Lokal kurs
Om det finns behov av särskild kunskap som inte lärs ut i någon nationell kurs i kommunen, så kan man skapa en egen, lokal, kurs under förutsättning att kursen har en kursplan och betygskriterier som fastställs lokalt.
Lov
Ansökan om ledighet - Lämna in blanketten HK1052 till din mentor.
Lärling
Regeringen har beslutat om ett försök med gymnasial lärlingsutbildning. Under perioden 1 juli 2008 - 30 juni 2010. Utbildningen ska till minst hälften, eller 1250 gymnasiepoäng, vara företagsförlagd.
Lärenhet
På Bromangymnasiet leds arbetet av en gymnasiechef. Skolan har delats upp i ett antal lärenheter bestående av en samling olika program. Varje lärenhet leds av en rektor. Varje program inom lärenheten är tilldelad en egen elevhälsa med tillhörande kurator, skolsköterska och specialpedagog, programadministratör, samt studie- och yrkesvägledare.
Läroplan
Läroplanen för gymnasieskolan innehåller mål och riktlinjer för all gymnasieutbildning och fastställs av regeringen. Nuvarande läroplan för gymnasieskolan trädde i kraft 1994 (Lpf 94).
Läsår
Ett läsår omfattar 40 veckor (178 skoldagar) och uppdelas på två terminer.
En hösttermin med start i augusti och en vårtermin som avslutas i juni.
A | B | C | D | E | F | G | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V
X | Y | Z | Å | Ä | Ö
Mentorns arbetsuppgifter
En mentors arbetsuppgifter är att vara handledare åt sin elev under studietiden och är den som elever och föräldrar i första hand kan vända sig till med förfrågningar och problem.
Att gå på gymnasiet innebär stort eget ansvar och många egna beslut. Din mentor är den lärare som kommer att vara ditt "bollplank" under utbildningen.
Tillsammans med mentor kan du planera din utbildning, tala om olika alternativ och hur du ska nå dina mål, diskutera hur du trivs lämna synpunkter på utbildningen m m. Mentorn ingår i ett arbetslag inom programmet som samarbetar får att du ska nå ett så bra resultat med utbildningen som möjligt.
En mentor följer upp elevens studiesituation såsom;
- Närvaron och rapporterar oacceptabel frånvaro till programmets assistent vid administrationen.
- Studieplan och går igenom och förklarar den för eleven.
- Utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare en gång per termin samt i årskurs 1 fylla i en blankett, en överenskommelse, med elev och vårdnadshavare.
- Kallar till en RIV-konferens vid eventuella problem med eleven.
- Informerar omyndig elevs vårdnadshavare vid behov.
- Dokumenterar alla åtgärder som vidtas kring en elev.
Meritkurs
Fördjupande kurser i engelska, moderna språk, matematik och särskilda områdeskurser ger extra poäng i meritvärdet när man söker till högskolan. Se även meritpoäng.
Meritpoäng
Eleven kan få upp till 2,5 extra poäng att lägga till betyget. För att få poäng ska man läsa och få minst betyget Godkänt i meritkurser. Se även meritkurser.
Meritvärde
När eleven söker till gymnasieskolan utgörs meritvärdet av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg.
Maximal poäng är 320. G=10, VG=15, MVG=20.
När en student söker till högskolan är meritvärdet det värde som räknas ut med ett gymnasie-, komvux-, folkhögskole- eller högskolebetyg eller högskoleprovsresultat som grund. Sedan konkurrerar man om utbildningsplatserna i urvalet. Observera de nya reglerna från 2010 då 2,5 poäng i form av meritkurser kan läggas till jämförelsetalet för gymnasiebetyget, maximalt meritvärde för den grupp kommer direkt från gymnasieskolan blir då 22,5 (20 + 2,5).
Moderna språk
Moderna språk är ett eget ämne med en egen kursplan och omfattar alla språk utom svenska, svenska som andraspråk, engelska, grekiska, latin och teckenspråk.
Alla kursplaner i engelska och moderna språk är utformade i sammanlagt 7 steg som bygger på varandra. Dessa kurser liksom alla andra gymnasiala kurser i språk omfattar 100 poäng.
- Engelska A i gymnasieskolan motsvarar steg 5
- Engelska B steg 6
- Engelska C steg 7
I moderna språk i gymnasieskolan finns också 7 steg. Varje kurs omfattar 100 poäng. Tidigare C-språks kurs A är nu steg 1 och C-språks kurs B steg 2. B-språkens kurs A är steg 3 och B-språkens kurs B steg 4. Moderna språk steg 5, 6 och 7 är nya kurser på högre nivåer.
Modersmål
Elever som har ett aktivt modersmål annat än svenska kan få läsa modersmål inom ramen för sitt program. Det finns tre nationella kurser i modersmål på motsvarande 250 poäng.
A | B | C | D | E | F | G | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V
X | Y | Z | Å | Ä | Ö
Nationell inriktning
Inom de flesta program kan elever välja en inriktning för att få en mer specialiserad utbildning. Ofta väljs inriktning först i årskurs 2 eller 3. De nationella inriktningarna är fastställda av regeringen.
Se också Lokal inriktning.
Nationellt program
Det finns 17 nationellt fastställda program i gymnasieskolan. De är antingen studie- eller yrkesförberedande.
Bromangymnasiet har 13 nationella program, samt tre specialutformade program som;
- Media och kommunikation - SMSP
- HIT-Hudiksvalls Industritekniska program - SMIP
- Hantverkprogrammet f.d. Lärlingsprogrammet - SMHV
Nationella prov
För kärnämneskurserna svenska, svenska som andra språk, engelska och matematik finns det nationella prov. Dessa prov är ett hjälpmedel för lärarna vid betygsättning. Proven utformas av Skolverket och bidrar till att undervisning och bedömning blir så likvärdig som möjligt och man har gemensamma provdagar över hela landet.
Näringsmarknaden
Bromangymnasiet har ett väletablerat samarbete med den lokala näringsmarknaden. Bl.a. genom Vinna-företagen som idag är en organisation av 17 företag i Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner. Företagen samarbetar med Bromangymnasiet i skolfrågor.
Huvudsakliga insatser är att företagen stöder programmen Hudiksvalls Industritekniska program (HIT) och Teknikprogrammet (TE) vid Bromangymnasiet genom att finansiera startpaket, skolresor mm.
O
A | B | C | D | E | F | G | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V
X | Y | Z | Å | Ä | Ö
Poäng, gymnasiepoäng
Varje kurs har ett fastställt antal gymnasiepoäng som är ett mått på kursens omfattning (tid/arbetsinsats) i förhållande till målen. När en elev nått målen och betyg utfärdats får eleven poäng för kursen. En veckas heltidsstudier motsvarar 25 poäng.
PRIV, programinriktat individuellt program
I undantagsfall kan du, trots att du är obehörig, komma in på ett nationellt program om det finns plats och att dina övriga betyg ser bra ut. Kontakta vår studie- och yrkesvägledare på IV, Anders Olsson,
0650-197 25.
Programmål
Det ska finnas programmål för varje program. För de nationella programmen fastställs målen av regeringen, för specialutformade program av skolhuvudmannen.
Programstruktur
En programstruktur beskriver ofta innehållet grafiskt och visar vilka kurser som ingår i ett program. Den visar också vilka kurser som är obligatoriska och vilka som är valbara.
Programutbud på Bromangymnasiet
Bromangymnasiet har 13 nationella program, samt tre specialutformade program som;
- Media och kommunikationsprogrammet - SMSP
- HIT-Hudiksvalls Industritekniska program - SMIP
- Hantverkprogrammet f.d. Lärlingsprogrammet - SMHV
Projektarbete
Projektarbete ingår i alla program. Det är ett arbete på 100 poäng som eleven ska göra självständigt. Arbetet ska handla om ett område som hör till programmets karaktär.
Prövning
En elev kan välja att göra en prövning, genomgå ett stort prov, istället för att delta i undervisningen för att få ett betyg i kurs/kurser som ingår i hans/hennes program.
Även elever som läst en kurs men fått betyg IG kan också få pröva för att få ett högre betyg.
A | B | C | D | E | F | G | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V
X | Y | Z | Å | Ä | Ö
Reducerat program
En elev kan befrias från undervisning i en eller flera kurser som ingår i programmet om eleven har studiesvårigheter. En elev får befrias från kurser som motsvarar högst tio procent av det antal gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt nationellt eller specialutformat program.
En elev kan befrias från undervisning i en eller flera kurser, om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på annat sätt. ( GyF 5 kap. 23 §)
- Reducering får ske med högst 10% av programmets totala poäng = 250 poäng.
- Det går inte att reducera och samtidigt ha utökat program.
- En reducering kan inte bli aktuell om studieproblemen endast beror på att du inte har engagerat dig i kursen.
- Rektor beslutar - ingen annan. Du måste ha ett skriftligt besked från rektor innan reduceringen träder i kraft.
- Reducerat program för elever som påbörjat sin utbildning 2007 eller senare, ger slutbetyg men inte grundläggande behörighet till högskolestudier.
Rexnet
www.rexnet.se
Varje elev tilldelas ett elevkonto med en egen E-post adress som ska användas inom undervisningen i kommunikationen med respektive ämneslärare. Rexnet används av alla brukare inom lärare- och kulturförvaltningen.
Rexnet är ett webbgränssnitt, en kommunikationsplattform på skolspråk, som används av lärare, elever och föräldrar i Hudiksvalls kommun.
Lärplattform för studieplan, dokumentation, statistik, schema, dialog hem/skola, skol- och kursval, portfolio/elevarbeten, frånvaro, anmälan, kö och avgifter, betyg och rum
Riksrekryterande/Riksintag
När en utbildning är riksrekryterande innebär det att elever från hela landet får söka och att ingen har företräde p.g.a. bostadsort.
RIV-konferens
En RIV-konferens är en resursinventering till stöd för elever där rektor, elevhälsa, studievägledare och lärare diskuterar vad skolan har att erbjuda i form av stöd till berörd elev.
Rökning
Inom skolans område är rökning förbjuden.
A | B | C | D | E | F | G | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V
X | Y | Z | Å | Ä | Ö
Samlat betygsdokument
Ett samlat betygsdokument är en sammanställning över de betyg som satts för en elev fram till ett visst datum. Se även slutbetyg.
Om du vid 3:e årets slut saknar betyg i någon kurs, på grund av t ex frånvaro, och du inte uppnår 2500 p (undantag: reducerat program) får du ett samlat betygsdokument istället för slutbetyg. Ett samlat betygsdokument är en förteckning över de kurser du fått betyg men ger dig inte gymnasiekompetens och därmed inte behörighet till vidare studier och ev. yrkesbehörighet. Du kan även begränsa dina möjligheter att söka och få jobb. I detta fall bör du i god tid diskutera med din mentor eller studie- och yrkesvägledare hur du ska göra.
Skola24 - Information kring elevers frånvaro i gymnasieskolan
Vårdnadshavare ska kontaktas vid olovlig frånvaro. Om en elev under 18 år utan giltig anledning uteblir från skolarbetet skall rektor se till att en kontakt upprättas mellan skolan och elevens vårdnadshavare.
Om du som vårdnadshavare vill ha tillgång till närvaroprogrammet Skola 24, så lämnar du bara ditt namn, personnummer och e-postadress till ansvarig mentor, så kommer du att tilldelas en inloggning till tjänsten.
Skoldiakon
Bromangymnasiet har en skoldiakon från Svenska kyrkan som kommer hit för att möta de elever som önskar det. Hon heter Eva Russ Stenberg,
070-276 59 49, eva.russ@svenskakyrkan.se, eva.russ.stenberg@edu.hudiksvall.se
Diakoni kallas ibland ”tro i handling” – att finnas till hands, bry sig om och vara intresserad av människor, att ha möjlighet att ta sig tid när en människa behöver råd och stöd. I det diakonala arbetet är tilltron till alla människors inneboende resurser självklar.
Diakonen ska försvara människors rätt, stå på de förtrycktas sida och uppmuntra och frigöra Guds folk till det som är gott, så att Guds kärlek blir synlig i världen.
De orden uttalas alltid när diakoner vigs till tjänst i Svenska kyrkan. Det låter högtidligt och samtidigt allvarligt, krävande men också utmanande.
Skollunch
För att undvika köer i matsalen skall Du äta på Din lunchrast. Elever, under 20 år, har gratis skollunch. Elever med studiemedel skall betala sin lunch själva.
För elever, om så önskar, finns möjlighet att äta frukost för självkostnadspris i skolans matsal mellan kl 07:30 – 09:30 .
På plan 2 finns Café HP, en cafeteria med ett brett utbud, som är öppen
måndag - fredag 09:00 – 15:00.
Slutbetyg
Slutbetyg utfärdas då elev genomgått ett nationellt eller specialutformat program och fått betyg på alla kurser som ingår i programmet omfattande minst 2500 p. Ev reducerade kurser (högst 250 p) räknas bort från detta
poängantal.
Specialutformat program
Ett specialutformat program ska motsvara ett nationellt program på så sätt att det ska kunna ligga till grund för fortsatt utbildning på högskola eller för yrkesverksamhet. Styrelsen för utbildningen ska fastställa programmål. Programmet kan utformas för att tillvarata elevers speciella intressen eller ett lokalt behov på arbetsmarknaden.
Om du byter kurser som ingår i programmet till kurser från annat program eller inriktning kan det bli aktuellt att ändra från nationellt till specialutformat program. Det måste alltid beviljas av rektor.
En elev får inte byta från ett nationellt till ett specialutformat program senare än 1 oktober under det avslutande läsåret.
Spetsutbildning
Spetsutbildning är en försöksverksamhet som startar hösten 2009 med 10 st utbildningar spridda över landet. Spetsutbildningarna ska ge de gymnasieelever som har förutsättningar för matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap eller humaniora stimulans i sin kunskapsutveckling. Vid sidan av gymnasiestudierna kommer eleverna att kunna läsa kurser vid ett universitet eller en högskola. Utbildningen måste fokusera på ett ämnesområde med anknytning till vetenskaplig forskning.
Språngbräda in i framtiden
Den visionen fyller vi gemensamt på Bromangymnasiet med innehåll i syfte att våra elever ska få de allra bästa förutsättningar att lyckas med skolan, livet och framtida arbete.
Vi vill stimulera eleverna till att själva vilja ta ansvar för sin utbildning och aktivt bidra till en meningsfull tillvaro. Goda kunskaper skapar trygghet och en stark framtidstro. Bromangymnasiet vill vara – din språngbräda in i framtiden!
Studieväg
Det program eller, om programmet är indelat i inriktningar, det program och den inriktning som eleven går på.
Stödundervisning
Stödundervisning anordnas vid behov efter beslut av rektor. Önskemål om detta lämnas till läraren i ämnet eller mentor.
Skolan erbjuder stödundervisning i engelska, matematik och svenska. Detta stöd är helt frivilligt.
SYV
SYV är en förkortning för studie- och yrkesvägledning. Om du vill prata med någon om din studiesituation kan du kontakta någon av oss.
Särskild behörighet
Kunskaper som är nödvändiga för att kunna följa en viss utbildning och som krävs utöver grundläggande behörighet. Delas oftast in i s k standardbehörigheter.
Särkild prövning
Då du avslutat gymnasieskolan kan du ansöka om att få tentera kurser, oavsett vilket betyg du gått tidigare. Det kallas särskild prövning och du betalar en avgift per kurs och tentamen. Anmälan görs till CUL.
A | B | C | D | E | F | G | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V
X | Y | Z | Å | Ä | Ö
Se även Vinna-företagen
Basen för Teknikcollege är gymnasieskolans industri- och teknikprogram, men även andra program kan komma i fråga beroende på hur den lokala industristrukturen ser ut. Utöver gymnasieskolans program ingår även eftergymnasiala utbildningar så som KY, kommunala vuxenutbildningar samt företagsutbildningar i varierande grad.
Företagen har en nyckelroll i Teknikcollege. De är aktiva både när det gäller utbildningarnas inriktning, utformning och i den löpande verksamheten genom att tillhandahålla praktikplatser m.m. På så sätt skapas utbildningar som har en koppling till den regionala och lokala industristrukturen och de behov som finns.
Teknikcollege ska bidra till bättre resursutnyttjande genom krav på kommunal samverkan och samverkan med eftergymnasial utbildning och företagsutbildningar. I många fall kan såväl lokaler och maskinpark som lärarresurser utnyttjas av flera olika utbildningsanordnare.
Om Teknikcollege
- Teknikcollege är en kvalitetsstämpel som visar att flera kommuner och utbildningsanordnare tillsammans med industrin i en region utvecklar utbildningar utifrån de krav industrin ställer. Utbildningsanordnare som har blivit godkända som Teknikcollege erbjuder utbildningar som attraherar ungdomar och vuxna samtidigt som befintliga resurser utnyttjas så effektivt som möjligt.
- Teknikcollege bygger på tio kriterier som industrin anser ska uppfyllas för att en utbildning för industrins behov ska vara bra. Kriterierna har valts ut utifrån de framgångsfaktorer som visat sig vara gemensamma nämnare på väl fungerande utbildningar med inriktning mot industrin.
- Konceptet Teknikcollege och dess logga ägs numera av Industrikommittén. Det är representanter från denna som bedömer vilka regioner som klarar de kriterier industrin har ställt för utbildningarna.
Ladda hem en broschyr om Teknikcollege
A | B | C | D | E | F | G | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V
X | Y | Z | Å | Ä | Ö
Utökat program
Utökat program betyder att du läser fler kurser än vad som normalt ingår i programmet. En förutsättning för utökat program är att du klarar att följa den ordinarie studiegången med godkänt resultat.
Du kan erbjudas utökat program endast under förutsättning att det finns plats i den/de aktuella kursen/erna.
En elev har ett utökat program när hon frivilligt deltar i undervisning i kurser som ligger utanför det fullständiga programmet. Detta innebär att slutbetyget omfattar mer än 2500 poäng.
En elev får, om schemat tillåter, delta i en eller flera kurser utöver ordinarie studieplan. Detta förutsätter att eleven bedöms klara av såväl det ordinarie programmets kurser som extrakurser. Beslut fattas av rektor. (Gymnasieförordningen 5 kap. 22§).
Eleven väljer själv om extrakurser skall skrivas på ett ”Samlat betygsdokument” som bifogas slutbetyget eller skall ingå i slutbetyget som ”Utökat program”. Gäller elever som påbörjat sin utbildning 2005 och 2006 eller tidigare.
Elever som påbörjat sin utbildning 2007 eller senare måste ta med alla kurser i sitt slutbetyg. Det ska framgå i betyget vilka kurser som är utökade.
A | B | C | D | E | F | G | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V
X | Y | Z | Å | Ä | Ö
Valbar kurs
Inom varje program finns möjlighet att välja kurser som skolan erbjuder. Vissa kurser ska alltid erbjudas som valalternativ.
Se även Teknikcollege
Vinna-företagen är idag en organisation av 17 företag i Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner. Företagen samarbetar med Bromangymnasiet i skolfrågor.
Huvudsakliga insatser är att företagen stöder programmen
Hudiksvalls Industritekniska program (HIT) och Teknikprogrammet (TE) vid Bromangymnasiet genom att finansiera startpaket, skolresor mm.
Vision
Språngbräda in i framtiden
Den visionen fyller vi gemensamt på Bromangymnasiet med innehåll i syfte att våra elever ska få de allra bästa förutsättningar att lyckas med skolan, livet och framtida arbete.
Vi vill stimulera eleverna till att själva vilja ta ansvar för sin utbildning och aktivt bidra till en meningsfull tillvaro. Goda kunskaper skapar trygghet och en stark framtidstro. Bromangymnasiet vill vara – din språngbräda in i framtiden!
Å