Olof J. Broman var en lärd mångsysslare, en produkt av svensk stormaktstid, en man som skolats i Rudbecks tradition i Uppsala, vilken fostrade en armé av ämbetsmän och präster att sköta riket, för att inte tala om officerare och knektar.
Han var präst, läkare, lärare, rektor, författare, vetenskapsman och uppfinnare. Bland hans förfäder fanns det bönder, klockare, kyrkoherdar och en kronofogde.
Bromans meritlista vittnar om enorma och mångfacetterade kunskaper med stort intresse för sin omvärld. Hans passion till livet personifierades i den tidens idéer om kyrkans män, som inte bara sysslade med det andliga, förkunnelsen, utan även verkade för sina församlingsmedlemmars mer värdsliga lycka.
Vikarierande rektor och lektor
Broman tjänstgjorde som vikarierande rektor vid Hudiksvalls trivialskola* och undervisade som lektor i logik och fysik i Gävle under 1700 talets första decennium.
Pastorsadjunkt
Vid sidan av rektor och lektoruppdragen var han också pastorsadjunkt i Rogsta och Ilsbo socknar.
Prästvigd, kyrkoherde och prost
Efter sin prästvigning 1710 verkade han som en kyrkans man i Hudiksvall och Idenor, där han blev kyrkoherde 1728 och prost 1736.
"Han förbättrade kyrkan och lät göra nytt golv, nya bänkar och stolar, förbättrad orgel och nya läktare." (J.O. Nyström)
Rektor vid Hudiksvalls trivialskola*
Vid sidan av hans kyrkliga bedrifter fortsatte han alltså sin bana som skolman. Efter Olof Bromans vikarieperiod som rektor blev han biträdande, sedan - efter 1719 - ordinarie rektor för Hudiksvalls trivialskola.
"Som skolman hade Broman idéer som låg långt före sin tid, åtminstone vad gäller språkundervisningen. Istället för det tröstlösa rabblandet av latin föreslog han undervisning i tyska, engelska och franska och som ersättning för egenstudier i latin ville han att eleverna skulle fördjupa sig i ”fäderneslandets historia”. Hans förslag mötte ingen som helst förståelse." (J.O. Nyström)
Teologisk och filosofisk examen
Broman föddes i Välsta som son till en kronofogde och bonde i Rogsta socken utanför Hudiksvall och började sin skolgång 1682. Sedan fortsatte studierna i Uppsala 1689 där han avlade både teologisk- och filosofisk examen ungefär tio år senare.
Broman påbörjar sina universitetsstudier vid 11 års ålder, har studiehuvud, får stipendium och är sina lärares favorit. 1698 disputerade han med en avhandling om ”de fyra förnämsta dygderna” och 1703 tog han magistergraden vid filosofiska fakulteten med ett arbete om Östersjön, Mare balticum. (J.O. Nyström)
Flyktinghandläggare och läkare
1709 fick han använda även sina naturvetenskapliga och medicinska kunskaper då han tog hand om flyktingar från Finland, samt 250 karolinska krigare från Armfelts misslyckade fälttåg tio år senare.
"En spillra av de överlevande drog in i Hudiksvall i början av året, de flesta med svåra köldskador. Broman opererade de förfrusna, tydligen med framgång, 250 överlevde och en dog." (J.O. Nyström)
Byggentreprenör och organisatör
1719 ansvarade han för byggandet av ett nytt skolhus i Hudiksvall och i 1721 även för återuppbyggandet efter ryssarnas framfart.
1721 efter rysshärjningarna och deras bränder hade han huvudansvaret och organiserade inkvarteringen av hemlösa.
Apotekare, zoolog och botanist
Broman var även apotekare i Hudiksvall där hans breda intresse för naturvetenskap och medicin mynnade ut i flertal skrifter i zoologi och botanik, bland annat en flora för Hälsingland, Chloris Helsingiae.
Humanist
Det som Broman är mest känd för är hans humanistiska studier. Redan som ung student intresserade han sig för sin hembygd i mer vetenskapligt hänseende, vilket resulterade i ett kort arbete, Oratio historica de Helsingia (1701).
Forskare och författare - Storverket Glysisvallur
Som kyrko- och skolman i Hudiksvall med omnejd var han lidelsefullt intresserad av att samla uppgifter om Hälsingland från forntid och framåt, något som resulterade i det väldiga verket Glysisvallur, troligen färdigställt omkring 1720. Han skildrade en omfattande handling av Hälsingland ur geografisk, naturvetenskaplig, historisk- arkeologisk och etnografisk synpunkt, som omfattar tre volymer på sammanlagt 1500 sidor. Samlingen utgör något mycket unikt i svenskt 1700-tal. Även idag används Bromans uppgifter flitigt inom forskningen för att klargöra vårt landskaps förflutna.
"Han skriver tre självbiografier varav en på alexandrinsk vers. Han författar skrifter i historia, läkekonst, genealogi, meteorologi, biologi och lite grann teologi också, han var ju dock präst. Nästan ingenting får han se i tryck, det är 1900-talet som ger Olof Broman författarnamnet." (J.O. Nyström)
En pionjär inom den svenska upplysningen
All denna mångsidighet och starka uppriktiga intresse för såväl det teoretiska som det praktiska, som historiker och samtidsskildrare gör Olof Broman till en pionjär inom den svenska upplysningskulturen.
Det som är typiskt för upplysningen är att kunskapen aldrig får stanna innanför kunskapsinstitutionernas murar, utan måste ut till människorna för att omsättas i praktisk nytta och bidra till mänsklig kultur och utveckling. Vår skola som bär Olof Bromans namn har ett arv att förvalta och likaledes en utmaning för framtiden.
*Vid Hudiksvalls skola (som benämndes Hudiksvalls trivialskola 1650 - 1830, och Hudiksvalls högre lärdomsskola 1830-1858) har som åtskilliga medlemmar av Hälsinglands mer kända kultursläkter verkat som lärare. (J.O. Nyström)
Många delar av texten är skrivna av vår lärare i kulturhistoria, Karl-Erik Nordström.